Annons
Annons
Annons Annons

Nr 42/2019

Inledare

Allt vanligare att läkare har flera specialiteter 1627

Enligt uppgift från Socialstyrelsen är Artur Tenenbaum ensam om att ha sex specialiteter.

(0 kommentarer)

Signerat

Läkarförbundet tar fajten för fler forskande läkare 1629

Forskande läkare är med sin kombi­nation av medicinsk, vetenskaplig och klinisk kunskap centrala för vårdens långsiktiga utveckling och för att garantera patientsäkerheten.

(0 kommentarer)

Debatt

Apropå! Mirakler och maskbehandling 1640

Mirakler förekommer, men det är alltid klokt att lyssna till patientens egna tankar om sin sjukdom och dess orsaker. Det kan också finnas en risk för parasitofobi bland läkare, skriver Sven Britton apropå ett fall där en patient drabbats av infestation av hakmask.

(0 kommentarer)

Off label-förskrivning av hormoner vid könsdysfori bör utredas 1640

Behandling med könskonträra hormoner hos unga under 25 år bör upphöra och riskerna utredas. Först om och när nyttan bedöms överstiga riskerna kan behandlingen återupptas, skriver Karin Svens och Sven Román.

(0 kommentarer)

Nyheter

Många olika läkare i Norrbottens primärvård 1630

Endast 7 av 29 hälsocentraler i Norrbotten klarar regionens målsättning för läkarkontinuiteten. Det visar siffror som nyhetsbyrån Siren tagit fram.

(0 kommentarer)

Hyllad Skaraborgsmodell på väg att kollapsa 1630

Mobil närvård – med Skaraborgsmodellen som förebild – har lyfts fram som en grundbult i framtidens sjukvård. Men i Skaraborg håller det hyllade konceptet på att kollapsa. Alla läkare har sagt upp sig.

(2 kommentarer)

Hippokratespriset går till rättsläkaren Fredrik Thamsen 1631

Rättsläkaren Fredrik Tamsen har starkt ifrågasatt Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömningar av asylsökande. Nu belönas han med Svenska läkaresällskapets etikpris Hippokratespriset.

(1 kommentarer)

Uppsving för Läkare för miljön 1631

Intresset för föreningen Läkare för miljön växer. Under det senaste halvåret har den lilla föreningen fått ett 40-tal nya medlemmar. »Det är en liten Greta-effekt kanske«, säger ordföranden Sven Blomqvist. 

(0 kommentarer)

Hälsocentral la ut sin nätläkarnota på Facebook 1632

I ett Facebook-inlägg berättar Nylands hälsocentral för sina patienter om hur kostnaderna för nätläkare slår direkt mot hälsocentralen. Enligt hälsocentralschefen är syftet att ge patienterna förståelse för systemet.

(1 kommentarer)

Nu ska det bli stopp för smutsiga endoskop 1632

Bristfälligt rengjorda endoskop kan orsaka allvarlig smittspridning. Nu kommer för första gången nationella rekommendationer för hur endoskop ska hanteras.

(0 kommentarer)

Läkares psykiska ohälsa undersöks i stort forskningsprojekt 1632

Nu sätts läkarnas psykiska ohälsa under lupp. Forskaren Emma Hagqvist ska under tre år studera hur vanligt det är med psykisk ohälsa bland svenska läkare och vad det kostar samhället.

(0 kommentarer)

Politiker i Västernorrland underkänner budget 1632

Regionpolitikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden i Västernorrland godkänner inte tjänstemännens budget. Nu blir det bakläxa – budgeten återremitterades av en enig nämnd.

(0 kommentarer)

Hans Rosling hedras med folkhälsocentrum i USA 1632

Den svenska läkaren och professorn Hans Rosling gjorde sig känd globalt för sina engagerande föreläsningar och analyser av folkhälsan i världen. Nu ger han namn åt ett nytt folkhälsocentrum i Seattle.

(0 kommentarer)

»Jag har jättestor nytta av alla mina specialiteter« 1634

Allt fler läkare har två eller fler specialiteter. Allra flest har företagsläkaren Artur Tenenbaum: sex stycken. Hur blev det så många? »Kärleken och min hunger efter utmaningar«, säger han.

(7 kommentarer)

Läkarförbundet: »Det behövs fler modeller för fortbildning« 1639

Att kombinera flera specialiteter är ett sätt att utvecklas. Men att andelen dubbelspecialister ökar kan också vara en varningsklocka. »Det är väldigt olyckligt när vissa läkare byter specialitet för att de inte orkar vara kvar«, säger Läkarförbundets Sofia Rydgren Stale.

(1 kommentarer)

Krönika

»Otydliga besked skapar oroliga patienter som söker sig till både primär- och sekundärvård, ofta genom akutmottagningar.« 1643

Som läkare utbildas man att kartlägga symtom och utreda orsak. Utredningen fortsätter och fortsätter, trots att man alltför ofta träffar patienter med uppenbar icke-somatisk genes till sina besvär. Andreas Skalleberg, ST-läkare i akutsjukvård, berättar i sin krönika hur det kan gå till.  

(6 kommentarer)

Kultur

Blått ljus ger oss vita nätter 1672

Blått ljus är inte blott ljus utan även en notorisk sömntjuv. Man gör klokt i att släcka bildskärmar och mobiler minst en timme före sänggåendet om man vill slippa ligga sömnlös, tipsar Zeyad Albadri, ST-läkare i Jönköping. 

(1 kommentarer)

Människor & möten

»Läkaryrket skulle ge mig möjlighet att göra skillnad« 1673

Dillan Ismail, underläkare på vårdcentral i Uppsala, spelar proffsfotboll samtidigt med deltidsjobbet som läkare. Han agerar som läkare och medicinsk rådgivare för lagkamraterna när situationen kräver. 

(1 kommentarer)

Klinik & vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Joar Björk 1645

Joar Björk, doktorand medicinsk etik, Karolinska institutet, Stockholm, och ST-läkare, Central­lasarettet Växjö, presenterar en artikel  om den etiska avvägningen då patienten vill ha »förväntat suboptimal behandling«.

(0 kommentarer)

Reflexion

Läkartidningen – en källa till bred kunskap 1645

»… jag hoppas och tror att det i varje nummer finns flera artiklar som intresserar och inspirerar flertalet.«

(0 kommentarer)

Medicinsk kommentar

Klimateffekterna från anestesin kan minska 1646

De halogenerade gaser som används inom anestesin är kraftfulla växthusgaser. Genom att ersätta den mest potenta växthusgasen desfluran med sevofluran kan klimateffekten minska med 73 procent. Klimateffekterna kan också minska genom att använda intravenösa narkosmedel.

(9 kommentarer)

Nya rön

Nytt WHO-reagens för mätning av autoantikroppar vid SLE 1648

Nu finns ett nytt internationellt WHO-reagens för att mäta autoantikroppar vid systemisk lupus erythematosus, SLE. Det tidigare referenspreparatet, som har använts av kliniska laboratorier och företag som framställer anti-dsDNA-analyser, tog slut för tolv år sedan.

(0 kommentarer)

Första fallen av miyamotoi-borrelios med meningit i Sverige 1648

För första gången rapporteras att två patienter i Sverige har drabbats av miyamotoi-borrelios med meningit. Sjukdomen kan vara svårdiagnostiserad och är därför sannolikt kraftigt underdiagnostiserad. Miyamotoi-borrelios, en typ av återfallsfeber, orsakas av bakterien Borrelia miyamotoi och sprids av den vanliga fästingen Ixodes ricinus.

(0 kommentarer)

Etik och läkarroll

När patienten vill ha behandling som vi inte tror är den optimala - En allt viktigare etisk avvägning i kliniken – göra gott och respektera patientens autonomi och samtidigt vara rättvis 1650

Ett vanligt etiskt dilemma i kliniken berör avvägningar mellan att göra gott och att respektera patientens autonomi. I artikeln beskrivs en särskild form av detta dilemma, där patienten efterfrågar en behandling som läkaren har skäl att tro kommer att leda till suboptimalt resultat.

(1 kommentarer)

Översikt

Med accelerometrar kan fysisk aktivitet mätas objektivt - Snabb metodutveckling, men mer kompetens krävs för användning fullt ut i klinisk praxis 1654

Accelerometrar används i stor utsträckning inom forskning och i viss grad i klinisk verksamhet för att fastställa fysisk aktivitet, men de ställer krav på användarna.

(2 kommentarer)

Utbildning och forskning

Svensk specialisttentamen i akutsjukvård: 10 års perspektiv - Med slutgiltigt mål att förbättra vården för patienterna på Sveriges akutmottagningar 1660

Specialisttentamen kan vägleda lokal utbildning, ge återkoppling till läkare under ST-tjänstgöring och bidra till utvecklingen av nationella vårdstandarder. Den svenska specialisttentamen i akutsjukvård består av sex deltentamina och 118 fall. Ansvar för genomförandet av tentamen åligger varje programs utbildningsansvariga.

(0 kommentarer)

Utgåvan som PDF

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.

Om läsarkommentarer


Välkommen att delge övriga läsare synpunkter på innehållet i en artikel.