Får barn som ammats högre IQ? Den frågan ställs i en studie som presenteras i Lancet Global Health. Studien har gjorts i Brasilien och omfattar en kohort med kvinnor från olika socioekonomiska grupper som samtliga fick barn 1982. Närmare 4 000 av dem uppgav i en intervju strax efter förlossningen om de tänkt amma barnet och i så fall hur länge. Barnen/personerna undersöktes sedan då de var i 30-årsåldern – det vill säga kring år 2012 – avseende utbildning, inkomst samt IQ (vilket testades med testet Wechsler adult intelligence scale).

För 3 493 individer har man haft tillgång till både uppgifter om huruvida mamman ammat och om individens IQ, inkomst och utbildning. Det visade sig att individer som ammats till dess att de var över ett år hade i genomsnitt närmare fyra poäng högre IQ i 30-årsåldern jämfört med dem som ammats kortare tid än en månad. Dessutom hade gruppen som ammats i minst ett år bättre utbildning och markant högre lön. Författarna har justerat för faktorer som familjens inkomst när barnet föddes, föräldrarnas utbildning, mammans ålder, barnets födelsevikt, om mamman rökte, typ av förlossning och om barnets föddes prematurt.

Studien, som föga förvånande blivit mycket uppmärksammad, är unik såtillvida att den följt individer under så lång tid. I detta fall har man ju undersökt ett utfall tre decennier efter amningsperioden. Om det är bröstmjölken som sådan som ger den positiva effekten är svårt att svara på. Det finns ett antal faktorer kopplade till amningen vid sidan av bröstmjölken som varit svåra att kontrollera för, som att ammande mödrar kan ha en annan närhet till barnet och ha ett annat engagemang i barnets utbildning.

Flera tidigare studier har visat liknande resultat, det vill säga att amning är kopplat till högre IQ i vuxen ålder, men undersökningarna har ofta kritiserats på grund av den sociala komponenten. Kvinnor med högre socioekonomisk status tenderar amma längre vilket gör att det är svårt att avgöra vad som är effekter av just amningen.