Annons
Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Patient med diagnosen koxartros visade sig ha avaskulär nekros

Fallbeskrivning 21 OKT 2019 Patienten hade initialt en typisk bild av koxartros. Men tillståndet visade sig efter en lång utredning vara avaskulär nekros, en viktig differentialdiagnos vid höftledssmärta.Tidig diagnostik och behandling minskar lidandet för patienter med avaskulär nekros. ()

Nätvårdsanvändare i Skåne kontaktade oftare vårdcentral

Originalstudie 18 OKT 2019 Invånare i Region Skåne som använde digitala vårdtjänster 2016–2018 kontaktade även fysiska vårdcentraler oftare än andra invånare och besökte akutmottagning minst lika ofta. ()

Svensk specialisttentamen i akutsjukvård: 10 års perspektiv

Utbildning och forskning 16 OKT 2019 Specialisttentamen kan vägleda lokal utbildning, ge återkoppling till läkare under ST-tjänstgöring och bidra till utvecklingen av nationella vårdstandarder. Den svenska specialisttentamen i akutsjukvård består av sex deltentamina och 118 fall. Ansvar för genomförandet av tentamen åligger varje programs utbildningsansvariga. ()

När patienten vill ha behandling som vi inte tror är den optimala

Etik och läkarroll 15 OKT 2019 Ett vanligt etiskt dilemma i kliniken berör avvägningar mellan att göra gott och att respektera patientens autonomi. I artikeln beskrivs en särskild form av detta dilemma, där patienten efterfrågar en behandling som läkaren har skäl att tro kommer att leda till suboptimalt resultat. (1 kommentar)

Med accelerometrar kan fysisk aktivitet mätas objektivt

Översikt 14 OKT 2019 Accelerometrar används i stor utsträckning inom forskning och i viss grad i klinisk verksamhet för att fastställa fysisk aktivitet, men de ställer krav på användarna. ()

Utredning och behandling kan ge bättre livskvalitet och psykisk hälsa

Översikt 11 OKT 2019 Utredning och behandling av transsexualism sker i samförstånd med barnen/ungdomarna och föräldrar. Utredningen är flerårig och syftar till att bland dem som söker vård identifiera de barn/ungdomar som har klassiska symtom på transsexualism och som tillhör den grupp som ska ha behandling. (2 kommentarer)

Multidisciplinärt samarbete har gett bättre kunskapsläge

Översikt 11 OKT 2019 Det finns en lång erfarenhet av transsexualism bland barn och ungdomar. De har ett lidande som bör lindras. Dagens kunskapsläge baseras på tillgänglig vetenskap och beprövad erfarenhet. Transsexualism är troligen en normalvariant av mänskligt beteende och grundläggs tidigt i utvecklingen. (2 kommentarer)

Extremt förtidig födelse – svåra utmaningar trots stora framsteg

Temaartikel 08 OKT 2019 Överlevnaden till 1 års ålder är hög hos extremt för tidigt födda barn i Sverige, vilket är kopplat till en höggradigt genomförd centralisering av prenatal och neonatal vård. Förekomsten av neonatal sjuklighet efter extremt förtidig födelse är i hög grad kopplad till framtida funktionsnedsättning hos det växande barnet och är en stor kvarstående utmaning. ()

Förtidsbörd största perinatala problemet

Temaartikel 08 OKT 2019 Cirka 15 miljoner barn föds för tidigt i världen varje år. I Sverige utgör förtidsbörd 5,7 procent av alla förlossningar. Internationellt rapporteras från vissa länder upp till 18 procent. Den biologiska förståelsen av de mekanismer som resulterar i förtidsbörd är fortfarande mycket begränsad. ()

Barn räddas – svåra utmaningar kvarstår

Temainledning 08 OKT 2019 Vården av för tidigt födda barn har utvecklats snabbt – överlevnaden har ökat och sjukligheten minskat. I det här temat diskuteras orsaker till och konsekvenser av förtidsbörd. ()

Prediktion, prevention och behandlingsmetoder

Temaartikel 08 OKT 2019 Tillgång till bra prediktionsmodeller, förbättrad prevention för kvinnor med hög risk och ökad kunskap om akuta åtgärder vid hotande förtidsbörd är viktiga förutsättningar för framsteg när det gäller förtidsbörd och dess konsekvenser.  ()

De flesta för tidigt födda barn får normal utveckling och god hälsa

Temaartikel 08 OKT 2019 För tidigt födda barn överlever efter allt kortare graviditetslängd tack vare modern obstetrik och neonatal intensivvård. Barn födda mer än 3 månader för tidigt (extremt tidigt födda) löper stora risker för försenad psykomotorisk utveckling, inlärningssvårigheter, ADHD, autismspekt­rumtillstånd och bestående påverkan på lungfunktion. ()

Föräldrarollen i neonatalvården behöver anpassas och utvecklas

Temaartikel 07 OKT 2019 En komplicerad graviditet och förlossning av ett för tidigt fött barn innebär att mamman, pappan och hela familjen försätts i en svår situation. Neonatalvården bör organiseras utifrån begreppet barn- och familjecentrerad utvecklingsstödjande vård, med föräldrarna som primärt omvårdnadsansvariga. (3 kommentarer)

Att födas några veckor för tidigt – spelar det någon roll?

Temaartikel 07 OKT 2019 Riskerna med att födas några veckor för tidigt underskattas ofta. Lätt underburna barn drabbas emellertid i hög utsträckning av andningsstörningar, behandlingskrävande hyperbilirubinemi, hypoglykemi, hypotermi och uppfödningssvårigheter, och de behöver ofta läggas in på neonatalavdelning. ()

Överdos av prilokain/lidokain kan ge svår methemoglobinemi

Fallbeskrivning 01 OKT 2019 Vi rapporterar här tre fall där felaktig användning av prilokain/lidokain-kräm gav upphov till allvarliga komplikationer hos spädbarn. (2 kommentarer)

Mödradöd i Sverige: Vården hade många gånger kunnat vara bättre

Originalstudie 30 SEP 2019 En genomgång av totalt 67 mödradödsfall i Sverige åren 2007‒2017 visar att direkta dödsorsaker domineras av hypertensiv sjukdom/preeklampsi, följt av tromboembolisk sjukdom, sepsis och obstetrisk blödning. (3 kommentarer)

Systemisk skleros – en ovanlig men viktig diagnos i primärvården

Översikt 27 SEP 2019 Systemisk skleros är en heterogen systemsjukdom med betydande morbiditet och mortalitet. Sjukdomen är gåtfull och svårbehandlad där tidig diagnos är viktig för att motverka irreversibla skador.  ()

Säker och känslig analysmetodik viktig vid misstänkta fall av ofrivillig drogning

Fallbeskrivning 25 SEP 2019 En yngre kvinna inkom med ambulans till sjukhus med symtom på antikolinergt syndrom som behandlades med fysostigmin. Analysresultatet, symtombilden och kvinnans berättelse indikerade att hon hade utsatts för ofrivillig drogning med skopolamin. ()

Behandling av ätstörningar vid samtidiga ADHD-symtom

Översikt 17 SEP 2019 Det finns ett samband mellan bulimia nervosa/hetsätningsstörning och ADHD/hög nivå av ADHD-symtom. Hög nivå av ADHD-symtom kan försämra prognosen vid behandling av ätstörningar med kontrollförlust över matintaget, hetsätning och självrensning. ()

Atypisk femurfraktur en allvarlig komplikation till bisfosfonater

Översikt 16 SEP 2019 Atypisk femurfraktur är en insufficiensfraktur som är starkt kopplad till bisfosfonatanvändning, och där frakturen uppstår utan eller efter minimalt trauma. Ny kunskap har de senaste åren gett större insikt i de utmaningar som biverkningen medför.  ()

Spontan krans­kärlsdissektion och akut koronart syndrom i peri­partumperioden

Fallbeskrivning 13 SEP 2019 Spontan kranskärlsdissektion är en underdiagnostiserad orsak till akut koronart syndrom. Diagnosen ska misstänkas vid avsaknad av riskfaktorer för kranskärlssjukdom, framför allt hos kvinnor före och efter förlossning. ()

Brister i utfärdande av dödsorsaksintyg

Originalstudie 10 SEP 2019 Antalet dödliga fallolyckor är avsevärt högre än vad som rapporteras, 1 665 i stället för 1 019 för år 2016. Ansvarig läkare har oftast inte uppfattat dödsfallet som en olyckshändelse, och det råder stor okunskap bland läkare om hur man fyller i dödsorsaksintyg på rätt sätt. ()

Från foster till framtida hälsa

Rapport 09 SEP 2019 I Sydasien är undernäring hos mödrar och barn vanligt, med ökad risk för framtida ohälsa. I MINIMat-studien i Bangladesh randomiserades 4 436 gravida kvinnor till olika tidpunkter för start av kostsupplementering och tillskott av multipla mikro­näringsämnen eller järn–folsyra. Interventionerna halverade spädbarnsdödligheten och förbättrade barnens tillväxt och metabola markörer. ()

Hjärtats arbetsminne har trolig koppling till långt QT-syndrom

Översikt 05 SEP 2019 Långt QT-syndrom (LQTS) beror oftast på funktionsrubbningar i jonkanalproteiner som deltar i regleringen av hjärtat arbetsminne. Kunskaper om detta kan därför få betydelse för individualiserad behandling vid asymtomatiskt LQTS. ()

Sammanhållet lärande livet igenom

Temainledning 27 AUG 2019 Genom satsningar på bland annat den nya läkarutbildningen finns nu möjlighet att arbeta för ett kontinuerligt livslångt lärande för alla läkare. ()

Fortbildningen sedd ur ett allmänmedicinskt perspektiv

Temaartikel 27 AUG 2019 Egen reflektion i vardagen och kollegial dialog är väsentliga för läkares professionella utveckling. Fortbildningsaktiviteter bör utgå från en utbildningsplan, och pedagogiken bör vara problembaserad. Återkommande kollegiala diskussionstillfällen i små grupper (FQ-grupper) rekommenderas. ()

Nationella kurser och specialist­examen i obstetrik och gynekologi

Temaartikel 27 AUG 2019 För att förbättra utbildningen för ST-läkare beslöt Svensk förening för obstetrik och gynekologi att göra egna kurser. Föreningen erbjuder också varje år sedan 1992 en specialistexamen på tre dagar. ()

6 av 10 ST-läkare på BUP funderar på att hoppa av

Temaartikel 27 AUG 2019 En enkät till ST-läkare inom BUP med 48 procents svarsfrekvens visade att runt 60 procent av ST-läkarna var tveksamma till att fortsätta eller hade bestämt sig för att sluta inom BUP. Upplevelsen av brist på effektiva psykologiska behandlingsmetoder och låg autonomi på arbetsplatsen predicerade potentiellt avhopp. (2 kommentarer)

Stöd finns för att fortbildning kan förbättra patientrelaterade utfall

Temaartikel 26 AUG 2019 Bäst evidens har samlade interventioner där rutiner/riktlinjer/färdigheter lärs ut och sedan tränas i de team där de ska användas. ()

Starten på det yrkeslivslånga lärandet som läkare

Temaartikel 26 AUG 2019 Utbildningen fram till behörighet utgör den första fasen av det yrkeslivslånga lärandet för läkare. Den nya grundutbildningen fastställer och förkortar utbildningstiden till behörighet samtidigt som ansvaret för måluppfyllelsen tydliggörs och utbildningen blir internationellt harmoniserad. ()

Livslångt lärande i Europa och Sverige

Temaartikel 26 AUG 2019 Arbetet för att utveckla läkares livslånga lärande på alla nivåer under hela yrkeslivet bedrivs i såväl nationella som internationella organisationer. I Sverige har både Läkaresällskapet och Läkarförbundet tagit fram policyer för hur fortbildningen kan utföras med hög kvalitet. ()

Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd – diagnostisk utmaning

Fallbeskrivning 14 AUG 2019 Termen NMO (neuromyelitis optica) har ersatts med termen NMOSD (neuromyelitis optica-spektrumtillstånd) enligt nya diagnostiska kriterier. NMOSD bör övervägas som differentialdiagnos vid fall av refraktär hicka/kräkningar utan gastroenterologisk förklaring och bör utredas skyndsamt med MR av hjärnan. ()

Apparatdetekterad förmaks­­takykardi ökar risken för stroke

Översikt 13 AUG 2019 Hos många patienter med pacemaker eller intern kardiell defibrillator ses förmakstakykardi utan kliniskt förmaksflimmer. Förmakstakykardi med duration ≥5 minuter ökar risken för ischemisk stroke. Ännu finns inga riktlinjer för antikoagulantiabehandling, men europeiska rekommendationer ger vägledning. ()

Handläggning av malaria – ur ett svenskt perspektiv

Översikt 12 AUG 2019 Malaria är en relativt ovanlig sjukdom i Sverige. Men det potentiellt allvarliga förloppet föranleder hög medvetenhet inom sjukvården om att tänka på malaria vid feber efter tropisk vistelse. ()

Bättre labbanalys av paracetamol ger säkrare bedömning av förgiftningsfall

Rapport 30 JUL 2019 Överdosering av paracetamol är en av de vanligaste läkemedelsintoxikationerna och kan orsaka allvarlig leverskada. Behandling med antidoten acetylcystein är vanligen effektiv. Indikation för antidotbehandling baseras framför allt på paracetamolkoncentrationen i plasma/serum. ()

Hypotyreos – folksjukdom som ofta överbehandlas

Översikt 23 JUL 2019 Den kliniska bilden vid hypotyreos, som är en endokrin folksjukdom, varierar från ospecifika symtom till livshotande myxödem med uttalad känslighet för läkemedel, konfu­sion, areflexi och megakolon. Under senare år har förskrivning av syntetiskt sköld­körtelhormon (levo­tyroxin) ökat markant, mest vid lindriga former. (7 kommentarer)

Ny operationsmetod hjälper infertila män bli biologiska fäder

Översikt 22 JUL 2019 Azoospermi förekommer hos ca 1 procent av den manliga befolkningen. Icke-obstruktiv azoospermi  är den mest allvarliga formen. Sannolikheten att finna spermier hos män i denna grupp är 35–60 procent. Mikro-TESE är en nyintroducerad »icke-blind« operationsmetod, där man med hjälp av operationsmikroskop utför riktade testikelbiopsier från områden med störst sannolikhet för påvisande av spermieförekomst. ()

PET med O-15-vatten påvisade myokard­ischemi där övrig utredning gick bet

Fallbeskrivning 18 JUL 2019 Myokardskintigrafi kan vara otillräckligt för att påvisa ischemi och innebär inte obetydlig mängd strålning. Positronemissionstomografi, företrädesvis med isotopen 15O-vatten, medger kvantitativ bestämning av myokardperfusion. ()

Ökad inflyttning av barn med cerebral pares

Originalstudie 01 JUL 2019 Ett stort antal utrikes födda personer med cerebral pares (CP) kom till Sverige under åren 2011–2016. Barnen med CP födda utrikes har som grupp större funktionsnedsättning, och har enligt en studie fått likvärdig behandling jämfört med barn födda i Sverige. ()

Babesia-infektion kan vara vanligare i Sverige än vi tidigare trott

Rapport 28 JUN 2019 Babesia är en malarialiknande parasit som är välkänd inom veterinärmedicinen och som sprids med fästingar till människor samt som möjlig transfusionssmitta. En ny studie från Sydsverige har visat att 16 procent av borreliainfekterade personer också har antikroppar mot Babesia. (2 kommentarer)

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.

Om läsarkommentarer


Välkommen att delge övriga läsare synpunkter på innehållet i en artikel.